Hur kan vi och (ska vi?) främja berättande och lyssnande för barn i späd ålder och fram genom barndomen?
Frågeställare: Verena Haller
Deltagare: Rose-Marie Lindfors, Marinella Rolfart. Ida Junker
Från barn till ungt berättande – börja med det muntliga redan i spädbarnsåldern. Rim och ramsor är en början!
Inspirera och utbilda de som är barnens närmaste samt förskoleutbildning i berättande
Lobba som fan så att:
Muntligt berättande skrivs in i läroplanen. (konkret) hur man kan/ska göra i praktiken. Alla lärare!
Påverka lärautbildningen. Den är nu mest teori. Den måste utbilda och stimulera våra lärare konkret/i praktiken så de berättar för och med barnen. Leker med barnen. Sjunger/spelar med barnen.
Nu vet dom inte hur man ”leker” ”pratar” bygga relationer med barn och elever.
Sätt igång resultat inriktade berättarprojekt, med barn och ungdomar. Så de lär sig = får möjlighet att berätta för några som lyssnar (publik)
Pedeagog nätverkande, där man på nätet kan hitta berättelser.
Resultat inriktade projekt (inte process) målet är att visa/berätta för dem som lyssnar. Målet är inte processen att öva sig i berättande. Målet är att stå framför någon som lyssnar.
Som ideell förening finns inte tid och kraft att rekrytera aktivt våra berättare – möter, slam, stafetter, får alla komma till, men vi hinner inte organisera dem alla.
OBS! Som individer/berättare är ett par av oss aktiva som pedagoger i våra yrken. Där tröttnar vi, där stimulera vi barn och ungomars berättande.
